Kategorier
Okategoriserade

Årskrönika del 2

Så, då fortsätter vi där vi slutade igår, nämligen med allt som vi hunnit med under det gångna året. Det kan, vid en första anblick kännas som vi inte hunnit med så mycket, men när man ser tillbaka ordentligt så är det tydligt att vi hunnit med massor. Och, så är det ju, jag och Thomas jobbar jämt! Jag kommer inte ens ihåg hur det är att vara helt ledig. Vad gör människor med sin fritid, liksom? Ibland åker vi på utflykt, så klart, men då jobbar vi antigen innan eller efter också, för att inte missa för mycket. Helt galet egentligen!

Men, nu tillbaka till tillbakablicken!

Tillskott

Dala gård har fått tillskott under året i form av hästarna, Fabian, Fiona och Kelly. Fabian är ju vår, och så även Emilio, men Fiona har vi fått låna av vänner till familjen. Hon är dräktig och väntar föl i juni. Det är väldigt spännande, och nu har fölismagen börjat synas, så nu är det på riktigt. Vi håller alla tummar och tår att allt går bra.

Emilio hämtade vi från Malmö Ridskola dagen innan midsommar, och han har visat sig vara ett helt projekt. Man kan lätt säga att det finns en form av hatkärlek mellan honom och mig… Han älskar Fiona över allt annat, och Fiona kunde inte bry sig mindre. Under sin tid hos oss har en hel massa arbete fått läggas ner på honom, när det kommer till den normala hanteringen. Numera går det att fånga honom i både ligghall och lösdrift, han kan stå uppbunden och bli borstad, kratsa hovarna och nu senast även få på sig skor på frambenen. Allt detta var nästan omöjligt när han kom till oss. Tur att han var gratis…. och att han är söt. Barn gillar han däremot väldigt mycket!

Ett annat tillskott till familjen fick vi i mitten av maj, samma dag (eller om det var dagen innan) som hästarna flyttade hem, nämligen Kelly. En ”liten” schäfertik, som visade sig vara väldigt trasig. Stackaren visade alla tecken på att ha blivit misshandlad och hon var livrädd för alla män. I början kunde inte Thomas gå ut med henne, utan då satt hon och skakade vid ytterdörren och väntade på mig. Hon följde mig som en skugga, vilket hon i och för sig gör fortfarande, men inte lika hysteriskt. Efter ett tag gick det bättre med män, men så fort de hade något i handen blev hon livrädd.

I bilen hem efter att vi hämtat henne.

Nu har hon blivit trygg i sig själv och älskar när vi får besök, både män och kvinnor. Hon älskar snö och är en riktig sjusovare. Fryser och gillar inte mörker utan vill helst ligga sin korg, gärna bredvid elementet tills det blivit ljust ute. Till skillnad från Baldo, som står i givakt vid ytterdörren och väntar på mig 05.30.

Skogen

I våras hade vi ute en person från skogsstyrelsen att titta på vår skog. Vi, som lekmän, tyckte att den såg väldigt tät ut, för att vara en bokskog. Det visade sig att vi hade rätt. Skogen är gammal, med en väldigt dålig föryngring, som resultat av att träden inte gallrats av i rätt takt och därmed inte gett plats till yngre träd. Så, vi hade ute ett skogsbolag för att gallra av, 50 %! Och det syns knappt. Nästa gallring ska ske om ca 7 år igen. Det var en galen tid när de fällde träden. Det var träd och grenar och sly överallt! Hela baksidan togs upp. Mest upprörd vad jag över att vår stora och fina gödselplatta försvann under allt bröte och det tog flera månader innan de kunde komma och rensa bort det.

Böset fyllde de på som bilden ovan, sedan tömde de och fyllde på lika högt igen, och då var de ändå inte klara i skogen. Och, det här är som sagt 50 % av alla träd i vår, inte så jättestora skog. Vi gick sedan och rensade i skogen, och samlade ihop alla små träd, grenar och bös, som inte kommit med när maskinen sorterade. Det tog 3 eftermiddagar, och tog nästam fullkomligt kål på mina armar. Men, reslutatet, även denna gång, blev jättefint. Nu ska skogen få lite tid på sig att återhämta sig efter gallringen, och trädkronorna ska får möjlighet att bredda sig, sedan har vi en ”riktig” bokskog.

Hundgård

Ytterligare ett byggprojekt vi hunnit med är att bygga en hundgård, med två hundkojor, till Baldo och Kelly. Efter sommaren visste vi inte hur det såg ut med Corona, om vi skulle jobba hemifrån, eller vara på jobbet. Så, för säkerhets skull byggde vi hundgården. Kelly älskar den! Hon tycker så mycket om att vara i sin hundkoja, medan Baldo tycker det är döden. Såå himla tråkigt, och vad ska han med en hundkoja till?! Men, de har det bättre där, än att vara inne i huset i flera timmar.

Vi har satt upp en presenning, som fungerar som skydd för solen på sommaren, och nu under höst/vinter har vi tagit ner den som vindskydd och extra regnskydd över kojorna. Kojorna är så klart isolerade och vattentäta och har numera även fått lister på sig.

Detta får vara det sista i del 2, fortsättning kommer i morgon i del 3.

Lämna en kommentar

Designa en webbplats som denna med WordPress.com
Kom igång