Årskrönika del 1

Det är ju ett tag sedan det var nyår, men då vi närmar oss ett år på Dala, så lägger jag vår årskrönika nu istället. Tänket det kunde vara kul att se tillbaka på året som varit och se på allt som hunnit med att göra.

Inomhus

Vi har inte gjort så mycket med huset under året som gått, men vi har gjort i ordning sovrummen på ovanvåningen. Det var faktiskt det första vi gjorde när vi kommit i ordning efter flytten.

Så här såg flickornas rum ut innan vi gjorde i ordning det. Grön tapet med mörkgrön golvmatta. Det kändes lite som att vara inne i en mörk, grön grotta. Tyvärr missade vi att ta en före-bild på vårt sovrum, men det hade samma tapet och en beige golvmatta. Efter några veckors slit med nya golv och målade väggar, så blev resultatet två ljus och fräscha rum, som vi är väldigt nöjda med.

Innan vi gav oss på rummen hade varken jag eller Thomas lagt in golv eller satt upp tapet. Men, tack vare en snäll svärfar och youtube så lyckades vi bra!

Hagar

Något som vi lagt mycket tid på under året är stallet och hagar. När vi flyttade in så fanns det staket kring hagarna, men det var med taggtråd och gamla, alldeles för korts stolpar. Till att börja med fick vi riva ner alla staket och linda upp otaliga meter med gammal och rostig taggtråd. Och, det spela ingen roll hur bra handskar du har på dig, eller hur försiktig du är, du skadar dig på taggtråden oavsett. Händerna såg inte kloka ut under tiden vi höll på. Som tur var hjälpte pappa oss med detta, och även att få taggtråden till soptippen, vilket visade sig vara ett helt irritationsmoment i sig själv. För om ni inte redan visste det, så fastnar taggtråd i allt, precis allt!

När tråden och stolparna var nere började arbetet med att sätta upp nya stolpar. På logen hittade vi massor med gamla stolpar, troligtsvis vyssjor, som vi kapade till stolt. Lite tunna, men funkar ändå fint. Det jobbiga var ändå att sätta dem i marken, för, som det visade sig, så är den full med sten. Det gick inte att bara borra hål med jordborren, utan vi fick spetta upp ett hål först, för att se att inga stenar fanns i vägen, sedan borra och därefter slå ner stolpen. Det var skitjobbigt, rent ut sagt!

Men, så fint det blev när vi var klara. Vilken lycka!

Lösdrift

För att kunna ta hem hästarna, så var vi tvungna att bygga en ligghall. Ena delen av logen passade alldeles utmärkt till detta, och det ”enda” vi behövde göra var att bygga upp ett plank. Planken återvann vi från grisstallet, vilket hade till effekt att hästarna var mer än tveksamma att gå in när de först kom hem. Men, de vande sig snabbt, och nu luktar inte planken gris längre.

För att bygga planket var vi först tvungna att borra hål för att juta stolpfundamenten i. Vi lärde oss att det är lätt att borra fast, vilket var tvunget att lösas genom att en till borr hyrdes, för att kunna borra loss den ursprungliga borren.

Notera gärna högen med ved bakom pappa, vid silosarna. Det var huuuur mycket som helst, och var rent jävligt att köra ut. Sedan hjälpte det ju inte heller att det var pyspunka på skotkärrans däck.

Väl färdig med ligghallen, så blev den nästan perfekt. Vi har haft veterinär ute hos oss två gånger sedan den blev klar och fått så mycket beröm för vår fina ligghall, och det värmer. Det går att stänga om den helt, vilket varit kanon när det är dåligt väder. Den har också hållt vattnet isfritt, förutom när det blev under -10 grader, men då var det endast lite fruset uppe på. Den är däremot desto drygare att mocka… Nu har vi dock bädd, så lite enklare är det ju då.

Det finns två stora portar mitt emot varandra. Den vänstra leder ut till hagarna och den högra till gödselstacken, så det är väldigt lätt att tömma skottkärran och fylla på vatten.

En annan fördel med att ha en stor loge, är att det går alldeles utmärkt att ha barnkalas där. Extra bra nu med Corona, när man inte vill vara inne.

Stallet

I det som ska bli stallet har också spenderats mycket tid, framför allt Thomas har jobbat där mest. När vi flyttade in så såg det ut så här:

När man ser stallet idag, är det nästan svårt att tänka sig att det såg ut som ovan till att börja med.

Bilden här är tagen från samma plats som bilden ovan. Ganska otroligt, eller hur?

Otaliga är de gånger då vi gått med måttbandet och planerat hur vi ska bygga boxarna, och hur vi ska lösa takhöjden. Det sistnämnda har vi en lösning på, verkar det som, medan det andra får vi ta när taket och golvet är klart.

Detta får vara allt för detta inlägg, men vi fortsätter med årskrönikan i morgon.