Varje morgon har jag sällskap av Kelly och Baldo när jag går ut till stallet. Baldo följer med ut alltid, medan Kelly hellre stannar inne tidigt på morgonen när jag och Baldo går ut vid 05.30. När vi lämnat barnen vid 7 kan även hon tänka sig att följa med ut till stallet. De två har lite olika inställningar till hur man ska spendera tiden när jag mockar. Baldo hittar så klart alltid en pinne och hoppas på att den ska kastas.
Kelly däremot väljer antingen att lägga sig på ett skönt ställe, varmt och mjukt ska det vara, eller så springer hon runt mina ben och gör mig galen. Det bästa är ändå att ligga och sola sig utanför porten till ligghallen.
Det allra bäst, och då menar jag det allra allra bästa, enligt båda hundarna, händer på slutet, när vatten ska fyllas på till hästarna. Får då måste jag sätta på vattenslangen. I röret som leder till vattenslagen finns ett litet litet hål. Ur detta hål sprutar det en vattenstråle under cirka 1 millisekund när jag sätter på vattnet. Och det är den absolut bästa stunden på heeeeeeela dagen. När jag sedan stänger av vattnet brukar det spruta i cirka två millisekunder, så då är lyckan total. Under hela tiden som jag är ute (även om jag inte ska fylla på vatten utan kanske bara gå ut med hö till Fabian) så står Kelly vid vattnet och väntar på att det ska komma en stråle. Hon har även fått med sig Baldo på denna ofantligt roliga lek, men han är inte riktigt lika besatt.
Dessa tokiga hundar!
